Projektet finansierades under läsåret 2015-16 av Internetstiftelsen, och dess konkreta mål var att för svenska högstadieelever kontextualisera ett test utvecklat av van Deursen, van Dijk och Peters och som mäter informationssökningskompetens eller -kunnighet som blivit ett vanligare begrepp på svenska. Det som utmärker detta test är att testpersonerna får lösa uppgifter till skillnad från de flesta andra undersökningar som bygger på testpersoners självskattningar. Testet har anpassats för svenska högstadieelever och utvecklats tillsammans med elever på så sätt att små grupper av elever fått prova att göra testet och sedan diskuterat och givit synpunkter på frågorna. 

Testet inrymmer uppgifter som spänner från praktiskt handhavande, av i det här fallet iPads, till självständig reflektion. Utgångspunkten har varit forskning inom området, men det har också funnits en ambition att ligga på en nivå som niondeklassare rimligtvis bör klara (då i varierande utsträckning av individer), därav arbetet med utprovning av frågorna. Läroplanen har hittills inte varit helt tydlig på vad som krävs. Idag har läroplanerna reviderats för att förtydliga den digitala kompetensen och därmed också informationssökning i digitala miljöer. Det är dock tveksamt om de brister som Olof Sundin pekar på i sin analys av 2011 års läroplan i relation till forskningen kan påstås vara åtgärdade.

Testet görs online, utan restriktioner, och består förutom av några bakgrundsfrågor av 9 uppgifter av olika svårighetsgrad. Samtliga uppgifter handlar om vardagsföreteelser som att hitta en vägbeskrivning, jämföra produkter etc. De sista uppgifterna i testet handlar också om att värdera information och motivera dessa värderingar. Delar av dessa uppgifter analyseras kvalitativt. En förutsättning för att klara testet är att också klara vissa ”tekniska” färdigheter. Exempel på dessa är att kunna är hitta söktjänst, följa en länk, använda sökfunktion på webbplats, formulera relevant sökfråga, skrolla på en webbsida, växla mellan webbsidor, öppna länk i ny webbsida, följa instruktioner, söka expertåsikt med mera. Drygt 200 personer, varav de flesta elever, har genomfört testet. Alla deltar inte i forskningsstudien.

I relation till läroplanens mål och det europeiska ramverket DigComp 2.1 står det klart att det finns utrymme för förbättring. Det som flest elever klarade, var att hitta efterfrågad information i en lång text. Att organisera ett sökande i flera steg visade sig vara svårare. Att argumentera utifrån fakta relaterat till källkritik var också komplicerat, då många elever hade svårt att reda ut skillnaden mellan innehåll (eventuella fakta) och stället där detta publicerats (som av många kallades källa fast det inte alltid var originalkälla). Det fanns helt klart luckor i elevernas kunskaper i det praktiska handhavandet. En testomgång med en grupp lärare gjorde detta resultat fullt förståeligt. Av 17 lärare var det bara ett fåtal som klarade att genomföra testet med acceptabelt resultat och då handlar det om kunskaper som rimligtvis kan förväntas av niondeklassare. Utan statistiska analyser konstaterades att elevernas och lärarnas luckor var av samma art.

En slutsats är att undervisning i det praktiska handhavandet inte får ställas åt sidan i tron att dagens unga kan allt om teknik. En rimlig tanke är att samtliga lärare på en grundskola, ligger på samma nivå som de elever som går ut nian.

Publikationer
Enochsson, Ann-Britt (2018).
 Secondary School Pupils' Context Based Information Seeking on the Internet. Paper presented at ECER2018 in Bolzano, Sep 4–7, 2018.

Enochsson, Ann-Britt (2019). Teenage pupils searching for information on the Internet. Information Research (Proceedings ISIC 2019) 24(1) [online].

- - - - - - 

Ann-Britt Enochsson (åter till Ann-Britts webbplats)